Jag är nog lite bipolär...

Förresten glömde jag berätta om min lördag. 
 
Jag hade ett något aggressivt avslut på jobbet eftersom jag inte kunde stänga förrän 16.10. Då det är menat att jag ska vara klar med allt 16.20 blev jag enormt stressad och även livrädd för larmet i hela byggnaden som jag inte riktigt har koll på när det går igång för kvällen.
 
Allt kulminerade med att jag nästan cyklade rakt igenom ett hånglande par på trottoaren. Dels för att jag
1) blev arg för att dom faktiskt stod i vägen för mig
2) blev arg för att dom helt klart tyckte väldigt mycket om varandra och hade varandra att hångla med. Vilket leder till... 3) blev arg för att jag inte hade någon att hångla med mitt i vägen för arga singel-cyklister.
 
Men det gick väl okej. Jag bet mig i läppen och valde att inte ropa "UR VÄGEN ERA SALIV-UTBYTANDE HORMON-MONSTER INNAN JAG KÖR RAKT IGENOM ER!!!!!!!!"
Istället trampade jag hem på min livsfarliga cykel. Ja, den som inte riktigt tål att man trampar som vanligt folk för då hoppas kedjan och man riskerar att landa med huvudet i cykelkorgen.
 
Nej, men det här blev ju inte alls bittert! 
 
Det blev en bra kväll dock! Jag hade egentligen planer med Johanna and the girls men eftersom jag är en Eurovison-tönt valde jag att stanna hemma och titta på hela tävligen alldeles ensam. Det var helt magiskt. Somnade som en bebis vid 2-snåret och drömde att jag hade fått ett skägg. Vaknade och blev kolossalt besviken när mind kind var len och mjuk.
 
 
"I say, that is a smashing beard! Also, quite the formidable singer as well. What does matter if it's a lad or lass as long as it's not a panda-bear eating all our bamboo?"
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0