♥

Jag har WIFI! :D wehoo!

Tjolahoppsan!

 

Det har varit en riktigt bra onsdag. Först middag på Table Twenty, drinkar på studentpuben (där vi stötte på Linnea, sjukt kul att se henne!) och till sist dans på Harry's. Den nedrans snön hindrade inte oss, utan Lisa, Johanna och jag gick nöjda där ifrån vid två-snåret. 

 

Nu sitter jag i mitt rum och lyssnar på Loudon Wainwright the third. Alltså, the third. Tänk att vara den tredje av sitt namn. Ska döpa min framtida dotter till Stina den andra. Kanske. Eller egentligen inte för det är bara pretto-folk som har sådana namn. Och jag är ju inte pretto. Jag är en bortskämd kapitalist, förklädd till en trevlig gymnasielärare. Så är det. Så min framtida dotter får väl heta Tiffany.

 

ciao.

Vill ni veta vad som händer i mitt liv? 

Klart ni vill!

• Min iPhone 4S har lidit en för tidig död. Phelicia fick problem med blodflödet och kunde inte hålla igång utan att dö. Så jag traskade till Telia för att få stöd. Där blev jag informerad om att min garanti gått ut 6 dagar tidigare och att det skulle kosta 1600 för att få en sprillans ny telefon, eftersom dom inte fixar sånt tydligen. (Det är väl i princip bara Steve Jobs som kan ta sig in i en iPhone och nu när han har gått och dött lär väl ingen se insidan på en ipåne.) Eftersom jag numera är en snål smålänning i ett snyggt skånskt fodral tyckte jag det lät ruttet.
• Istället fick jag en iPhone 5S (lägger till 150 i månaden) som jag döpt till Philomena. Hon är smal och lång. Dvs, min raka motsats. Men jag kan springa 3 km, det kan inte hon, så vi är kvitt tycker jag. Läsare, vinka till Philomena!
  
  
  Ursäkta, vad sa du? Har jag något i ansiktet? Nej, det tror jag inte.

Så här var det, Johanna och jag åkte hem samtidigt i fredags och då passade vi på att se en film på tåget, med min kära mackis. Dock såg vi inte allt och skulle egentligen sett resten tillsammans när vi åkte tillbaks imorgon. Men eftersom jag ändrade mina planer och åkte upp idag istället så kunde jag faktiskt inte hålla mig utan såg klart filmen idag. (Förlåt Johanna, men jag var bara tvungen. Du får komma hem till mig och så ser vi slutet ihop, jag kan lätt se det igen! xD)

 

Den här filmen alltså, Almost Time, den var så fantastiskt bra. Vilket man borde kunnat räkna ut eftersom skaparen har gjort Notting Hill, Love Actually, Bridget Jones Dagbok och Fyra Bröllop och en Begravning. Den är en sån film man gråter av glädje till. Man får en bra känsla i magen och livet känns avslappnat positivt, på ett underbart sätt.

 

Den här sortens film får mig att vilja krama världen. Den här sortens film är anledningen till att jag älskar "låg" konst. Jag vill ha glädjetårar, mirakel, rosa moln och hundvalpar. Jag vill även ha hjärtesorg och motgångar, för man vet att det blir bättre. Det behövs, med allt hemskt i världen så lovar jag, det behövs! Och snacka om att denna filmen levererar. Jag är lyrisk.

 

Jag kan summera vår vänskap med tre bilder.

 

Jag har sovit en powernap på 1,5 timme som kompensation för dålig sömn i natt. Nu ska jag snart traska bort till Johanna med Lisa och så ska vi äta lite, dricka vin och sen gå vidare till förfest. Jag tänker fira, höstterminen 2013 är nämligen över och på måndag börjar jag min fjärde termin på l'universitée. I'm awesome.

Jag har spenderat kvällen med Johanna. Vi käkade på Stars and Stripes och satt sen i mitt rum och diskuterade genus. Snacka om att det här med universitetet har letat sig in under skinnet på oss. 

 

Jag är nöjd med mitt grammatikarbete och även om jag sov lite konstigt idag (mellan 10 och 15) så lyckades jag promenera ute med Lisa i 6 km, sola solarium och även springa på gymmet i 4 km. Yäy!

 

Nu ska jag försiktigt leta mig in i femte säsongen av Grey's Anatomy. Ser fram emot helgen då tentan är över och det bli skojiga äventyr både på fredag och lördag. 

 

ciao!

Allvarligt talat. Nu är klockan nästan 06.00 och jag är klar med min grammatikuppsats. Jag känner mig nonchalant duktig. Jag har inga problem med att lämna in grejor i sista minuten, tror tvärtom att jag gör bättre ifrån mig då. Men så är det ju, alla har olika studiemetoder. Egentligen borde jag väl försöka skriva mina uppsatser i tid och inte det sista dygnet innan deadline, men det funkar ju. Så det blir väl så att jag fortsätter med den här metoden tills jag får underkänt på något.

 

För övrigt har jag hunnit möblera om i rummet och även rensa ur min garderob. Det första gjorde jag för att jag skriver alltid mycket bättre om jag känner att jag gjort något produktivt innan. Produktivitet föder produktivitet liksom. Ya know?

 

Sen tycker jag om att slänga saker. Det får mig att känna mig effektiv och som om jag har kontroll över mitt liv. Typiskt OCD, men det hjälper också. Jag satte ner foten och sa till den där klänningen jag aldrig använder att nu fick den minsann inte ta upp massa plats i min lilla garderob om den inte tänkte bli använd.

 

Ja, nu ska jag nog lägga mig. Inget seminarie imorgon, skönt det. Tenta på torsdag dock. Den tror jag faktiskt inte att jag kommer klara. Min plan är att gå dit och improvisera, sen ta med mig kunskapen på omtentan och då veta vad det faktiskt handlar om. Jädra UVK-kurs.

 

puss.

 

PS. uppsatsen hamnade på 13 sidor. Det går liksom inte att skriva lite längre. Size doesn't matter, it's always big. No. Matter. What. DS.

Snap-a-doodle!

 

Har haft en supertrevlig kväll hos Lisas man-friend Torbjörn. Jojohanna Levin hängde med och vi fyra åt en sjukt god middag lagad av T-man himself. Sen pratade vi strunt och spelade en tokigt spel när man skulle klappa händerna och ropa MEI WENTI. (Stavning?) Johanna vann, självklart, hon har så mycket vinnarskalle att hon nästan själv vann volleyboll-turneringen i tvåan på gymnasiet. xD

 

Nu är Johanna och jag hos mig, vi ska dricka ett glas vin till och sen gå en sväng till O'Learys. 

 

Pusss och kram skumbanan!

 

Jag kom nyss hem från ett kafferep med Lisa där vi suttit i nästan fyra timmar och pratat. Vi har inte kännt varandra så länge men vi känner varandra ganska bra ändå och vi har en sån relation där vi faktiskt kan prata så länge utan att konversationen tar slut pga brist på saker att prata om. Det är liksom ingen ansträngning att umgås med Lisa, det är naturligt. Fint när man har en sån vänskap!

 

Jag har för övrigt varit på en tur till Lindsdal för mina VFU-papper från praktiken innan idag. Enligt min utvärdering är jag helt klart godkänd, yes!

 

Nu ska jag laga lite mat, städa upp på mitt rum och sen påbörja min grammatik-uppsats. Vi får väl se om jag kan vara strikt eller om Dr. Shepherd kommer pocka på min uppmärksamhet under kvällen. #Grey's Anatomy är både en välsignelse och en förbannelse i mitt liv.

Ni vet hur det är.

 

Man hör hans röst och det pirrar i magen, en blick från honom får blodet att susa, man känner hans närvaro som en elektriskt våg genom kroppen.

 

Det är onsdag och jag tänker dra ut. YES. Ska först till Johanna och sen ska vi till Harrys för bowling, dans och smått berusad glädje! 

 

Det är busigt att vara student, did you know? ;)

 

Hola!

 

Idag kändes det som om världens befolkning hade blivit uppätna av zombies. Tack vare ett pedagogiskt samtal med Lisa mot kvällningen slutade jag känna mig så nedrans ensam. Tog mig en vandring till Hemmakväll och kom hem med nya vänner. 

 

Konstig lördag. 

 

Så är det. Jag har jobbat klart och vet knappt vart jag ska ta vägen. Jag vill inte bara sitta här, men samtidigt har jag inget att hitta på. Kunde kanske ta en tur till gymmet, det vore en idé. Sen borde jag ju skriva på mina uppsatser som ska in i veckan. Men alla vet ju att man presterar bättre om man stresskriver allt de sista dygnet innan deadline. 

 

Fast vet ni vad jag verkligen vill göra? Läsa Twilight-böckerna. Jag har fått dille på Twilight. Min bror gav mig hela boxen med alla filmerna i julklapp (han är nu officiellt asbra på presenter) och dom betade jag av under julhelgen. 

När jag sen hittade Om jag kunde drömma i min bokhylla hemma i Skåne började jag fundera på vad som var annorlunda i boken gentemot filmen. Ettan då alltså. Slutade ju självklart med att jag läste hela boken. Det har jag inte gjort sen jag var 14 x)

 

Nu är jag liksom sugen på tvåan. New Moon, eller gärna När jag hör din röst. Jag brukar inte trivas med böcker på svenska, det känns på något tokigt vänster lite onaturligt nuförtiden. Jag förstår engelska bättre. Detta kallas tydligen domain-loss, vilket jag har sugit åt mig som en tvättsvamp. Låter det inte spännande? Domain-loss. 

 

Hur som haver, jag önskar därför hett att jag hade kunnat spendera kvällen med näsan i böckerna om Bella och Edward, men så blir det icke. Biblioteket stängde innan jag slutade och i morgon har de också stängt. Så det får vänta till måndag.

 

Suck.

God morgon!

 

Självklart kunde jag inte somna igår. Delvis för att jag tittat på American Horror Story Asylum i 4 timmar. Sjukt läskigt. Så nu sitter jag här med en gigantisk kopp kaffe och ska snart sticka till jobbet. Det kändes ganska ruttet faktiskt ett tag, tills jag kom på vad Lisa och jag gjorde igår. Utöver plugg och strukturering av våra skriftliga inlämningar så slog vi slag i saken och beställde en resa till London i slutet på februari! :D

 

Vi tänkte ta oss en långhelg mitt veckan och bo på ett fint hotell, äta gott, shoppa och gå på Madame Tussauds och Harry Potter-attraktionen. Nu när jag minns detta, har jag ett leende på läpparna.

It will be divine, London, baby!

Godmiddag,

 

Jag vaknade under lång rad snoozningar. Blev inte så tidigt som jag kunde önskat igår. Istället stirrade jag på Mr and Mrs. Smith och läste ut Om jag kunde drömma.

 

Nu sitter jag här i pyjamasbyxor, inneskor och sörplar i mig kaffe som om mitt liv berodde på det. Lisa ska komma hit och vi ska gräva ner oss djupt i hålan som heter "Skolväsendets historia, värdegrund och samhälleliga villkor". Antagligen kommer vi dö där nere, under tyngden av all kunskap. 

 

För övrigt ska jag skriva en bok. Måste se om jag kan. Jag läste nämligen min slutuppsats i svenska från tredje året på gymnasiet och hade glömt hur, gulp, får man säga så här, bra jag skrev den. Jag missuppfattade medvetet uppgiften och skrev en fiktiv historia om ett mord, en så där 13 författare och tidsresor. Men jag lyckades rätt bra tror jag, det hjälper ju om man läst alla böcker i hela Broby och många i Kristianstad och Kalmar. Då vet man jargongen.

 

Så, nu kanske jag skulle försöka göra det. Stina Holm, författare.

Eller kanske jag bara tar en kopp kaffe till.

Jag vill önska er alla ett gott nytt hår, eller jag menar år. Förstås. 

 

Personligen är jag nöjd med 2013. Det var ett strålande år. Inga brustna hjärtan, jag hittade en riktigt god vän istället för att förlora en, fick massa jobb, det gick bra i skolan och det har varit frid och fröjd i nästan alla sfärer av mitt liv. Det enda tråkiga var att min farbror gick bort. Honom saknar jag, men han vilar gott nu, så man får se det ljusa där.

Jag har läst många bra böcker, bland annat Cynster serien av Stephanie Laurens, vars karaktärer är så bra att man vill hoppa in i böckerna och omfamna dem alla. 2013 läste jag även Fifty Shades of Grey-trilogin, på en fullpackad buss i Storbritannien, med konstant rodande kinder kan jag tillägga. Läste tre historiska böcker, på SVENSKA! Det har inte hänt på år ska jag säga er. Men Simona Ahrnstedt gjorde det värt besväret; Överenskommelser, Betvingade och De Skandalösa, ljuvliga böcker!

 

Det blev massvis med resor också, Storbritannien runt (där de bästa stunderna infann sig på hotellrummen Lisa och jag delade, vi blev ganska familiära med varandra där xD), skidresa i Österrike med DB-lägret; något som var enormt kul eftersom jag fick spendera tid med supegoa människor och även lära mig att åka skidor, och till sist en tripp till Teneriffa för att hälsa på Susanna och Knudan.

Jag började använda den mest fantastiska ansiktskrämen som någonsin skapats: Cliniderm by ACO. Oh, heavenly moisturizer, I pray to thee. Så värt pengarna, trots att priset får mig att rysa. (250;- för 50 ml. Nästan så man skäms.) Mitt hår har växt till oanade längder, hittills ej skådade av mig. Hoppas att det fortsätter så och att jag har lika långt hår som Agneta efter 2014. Jag hittade min lugg och tappade bort den igen. Nu har jag exakt samma frisyr som jag hade när jag var 13, bara längre. Vilket bara bevisar att det kvittar hur mycket man strävar för att röra sig framåt, allt går tillbaka till början ändå.

 

Mitt enda mål under detta året kommer vara att få tag i en bostad som inte delas med tre killar. Eller, om det nu måste vara delat boende med tre snubbar får dom gärna vara Chris Hemsworth, Channing Tatum och Micheal Cera. Den sista tycker jag inte är så läcker, men honom skulle jag nog kunna skrämma till lydnad. De andra två kunde få krama mig när jag sov och annars vara enbart dekorativa. Cera får städa och handla på Ica.