110226

Jag känner mig omåttligt stolt! Eftersom word valde att inte finnas på min stackars computter efter jimbos rensning har jag nu alldeles själv laddat ner OpenOffice! AND I LUUURV IT! jag känner mig jätteduktig och har nu grandiosa fantasier om mig själv som datateknikern som räddar hela världen från ett fil-ätande virus. självklart kommer jag ha hornbågade glasögon och en vit labbrock på mig när detta sker. jag kommer också ackompanjeras av en suveränt snygg man, han också i vit labbrock men utan glasögonen. någon av måste ju kunna se skillnaden på den blåa och den röda kabeln, annars kanske vi inte hjälper världen utan stjälper den istället.

min fantasi är beyond denna värld. top that!

suck. jag måste berätta om mitt missöde på tåget... pinsamt..
eftersom min mobil lever sitt eget liv hade den bestämt sig för att skicka ett dussintal tromma sms till diverse av min vänner. (vi kallar det "att göra en stina". har man en sån, då vet man att man är cool)
hur som helst, jag är en sån person som gärna tar bort beviset om jag gjort något dumt. har jag ätit en påse cheese ballz jag vet att inte borde gjort: eldar jag upp påsen (seriously, en gång gjorde jag just det. inte så lyckat kan jag säga er) har jag målat mina naglar i en ruskig färg drar jag ut dom från fingertopparna. har jag skickat ett dumt sms raderar jag det nästan direkt.

okej det med nagellacket var en fet lögn men resten är sant. jag är ivrig anhängare av out-of-sight-out-of-mind--syndromet.
eftersom det då var lite pinsamt med smsen, raderade jag naturligtvis alla inkomna och skickade sms precis när jag stigit på tåget.
jag traskar till en ledig plats (brevid en liten grabb som läste Fantomen serietidningar hela vägen ner. ja, jag erkänner jag försökte spionera och läsa, dock var texten på norska och det ligger inte i mitt specialområde. jag gav upp och läste en löjligt bra bok på engelska istället) och när väl konduktören kommer till vår vagn, då slår det mig. JAG HAR RADERAT MIN SMS-BILJETT! herregud, herregud, herregud.
jag förklarade för den trevlige mannen i blå kostym och han informerade mig om att jag skulle bli avkastad på nästa station.
hehe, nej det gjorde han inte. jag ringde till mamma och morrade åt henne att gå in på min email och skicka mitt bokningsnummer så det löste sig.
men allvarligt talat fattar jag inte hur jag kan vara så dum. jag måste sluta åka tåg. förra gången missade jag mitt X2000 och den här gången raderade jag min biljett minuter innan jag skulle visa upp den.
vojne vojne vojne.. jag är nog en dum blondin när allt kommer omkring. jag är iallafall tillräckligt smart för att inse det själv.



okej, när jag nu skrivit ett inlägg lika långt som tåget tillbaka från göteborg känner jag mig nöjd med dagens insats. eruschak är nu här. vi ska lattja ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0