♥

Undrar ni hur pass jobbigt det egentligen är att hålla i ett manus, agera en roll och samtidigt hålla kryckorna rätt? Då kan ni sluta undra nu, för jag vet!


Helt otroligt nog lyckades jag, inte mindre än tio minuter in i repetitionerna, i lördags trampa snett och stuka min vänstra fot helt fenomenalt mycket. Hoppade runt på teatern resten av dagen med gasbinda och ett plågat ansiktsuttryck. Använde högerfoten till både kopplingen, bromsen och gasen på vägen hem (inte så lätt som man kanske tror) och la mig i soffan, somnade och sov i 15 timmar.

Söndag morgon grydde och hela jag gjorde mig iordning för rep, ja, förutom foten dvs. foten ville inte vakna upp och åka in till teatern och dansa hela dagen. nej, nej, foten ville till akuten. och jag är ju inte den som är den, så till akuten åkte vi; jag, min fot och mamma.

det gick relativt snabbt på akuten, fick två suveräna piller som gjorde mig helt dåsig och allmänt loony, röntgades och fick två kryckor och ett besked om 3 till 4 veckors vilande. Det gick inte riktigt i linje med min plan om att blända Kristianstad med mina musikalgåvor på premiären av Grease den 23 september...


Turligt nog sa den gode doktorn att det är ju helt individuellt hur snabbt man blir bättre. så jag har gett mig i kast med att bli den snabbaste personen i hela världen att gå normalt efter en stukning. det går bra, idag har jag bara stirrat föraktfullt på mina kryckor och istället linkat runt i huset alldeles av egen maskin.

- Tror du att benet är brutet?
- Nej, det tror jag inte, för det värker oavbrutet.
Åke Hernström