♥

Hej kära bloggen. Här sitter jag i sängen med håret i en tofs på huvudet. Tofs kanske är för förlåtande möjligen, dessutom en förolämpning till tofsar i allmänhet. Ärligt talat ser jag helt tokig ut. Det är ett under att Kim inte vände i dörren och gick igen när han kom hem idag från jobbet. Seriously. Vill ni se? Klart ni vill.

Annars har jag inte gjort någoting idag. Mer än skrivit en dålig uppsats om historiebruk. Den är faktiskt dålig. Helt okej om man själv säger det ju. Jag sov som en klubbad säl väldigt länge imorse och sen la jag mig på soffan efter att jag vaknat och läste ut en bok. Somnade till igen, hörde ett ljud, trodde det var ett spöke. Det var det inte, konstigt nog. 

 

Nä, nu ska jag dricka lite kall blåbärssoppa tror jag. Man måste unna sig något ibland ju.

ciao!

Denna långa helg börjar lida mot sitt slut. Det började med en lång bilfärd till Malmö i fredags för att se Royal Bloods konsert på KB-hallen. Det var sjukt bra och en jäkla upplevelse.

Efter en ännu längre bilfärd hem somnade Kim och jag totalt utmattade vid 3 snåret. 

Igår spenderade vi kvällen hos Lisa and Thorbear! Inflyttningsfest med go dricka, mumsiga tilltugg och härliga människor :D 

Nu ska Kim spela match i Borgholm, som den trogivna tjej jag är ska jag titta på och enbart heja på honom. Har gjort en banderoll med hans namn på som jag ska vifta med också. Man vill ju inte överdriva. 

Jag älskar den här låten, speciellt live-versionen här. När hela publiken sjunger med och Håkan liksom tystnar och låter dem ta över, det är helt magiskt!

 

Annars sitter jag i skolan på Nisbethska och väntar på en gästföreläsning som börhar 13.15. Jag har varit gjort ett gynekologiskt ingrepp (kan man säga så? xD) nu på förmiddagen. Eftersom jag är rätt okej med att vara barnlös till minst 28 års ålder kör jag på en sån där liten praktisk spiral, vill inte tugga piller. Det gjorde ont i 3 minuter typ (lugnt, jag jämför med typ 9 timmar hos tatueraren för min senaste gaddning) och nu är jag matt och har typ mensvärk. Men det känns bra, eftersom jag nu inte behöver göra något i preventivmedelsväg på 5 år. Toppen!

 

 

Hur är det med er? Har ni det lika bra som jag har det? Solen skiner, våren är här och jag bär runt på 4 kilo lycka hela tiden, precis som en sån där störigt glad människa man vill sparka på smalbenet. Men ni kan ju försöka, jag kanske kastar ett par kilo lycka på er, i huvudet xD Ärligt talat dock, ibland går väl livet upp och ner, men i det stora hela känns det bra nu. Trots att jag har mycket att göra, både med jobb och skola, så löser det sig. Det blir ju bra när Kim kramar mig och ger mig en puss, när jag dricker kaffe med Lisa, pratar i telefon med Johanna, smsar Viktor, får farm heroes förfrågningar av både mamma och Bo-Ewe, Agneta skickar läskiga videos med spindlar till mig på facebook och pappa ringer för att säga hej. Så det blir bra liksom. 

 

Nu ska jag dricka min smoothie, käka min lilla fralla och kanske unna mig en ipren så här vid lunchtid. Ikväll ska jag skriva en uppsats, kanske till och med två. Orkar jag ska jag vika tvätt, laga indisk kycklinggryta och gosa med Kim. :)

 

Vi sitter på en föreläsning (och när jag säger vi menar jag förstås Lisa och jag) och försöker lyssna på vår föreläsare. Tyvärr har hans röst sånt där mysigt lågt tonläge att man vaggas in dvala och tänker på helt andra grejer. Typ som en utlandsresa till Kreta i juni. 

 

Saken är den att fröken Nilsson och jag upptäckt att detta är ett vinnande koncept! Man bokar en resa till slutet av skolåret eller början av våreterminen så kan man antingen ha det som morot och se fram emot resan hela terminen, eller har man resan som uppladdning av batteriet inför terminen. Either way, excellent! :D

Vi ska lyxa till det med sånt där vuxenhotell där inga varelser under 16 år får vistas. Hehe. Roligt att lärarna skyr barnen xD Men vi vill bara ligga på en solstol men en bok och en alkoholhaltig dryck i handen (gärna färgglad och med tillhörande paraply i) utan att man drunknar i barnaskri. Inte för att vi drunknar i barnaskri i vardagen. Men det händer ju mycket på familjehotell och de små krabaterna är ofta rätt livliga. Vilket dem gärna får vara 51 veckor om året. Men inte den enda veckan jag åker till Kreta för att vila upp min sargade kropp. 

 

Det är lättare i Kalmar, då glömmer jag bort att jag tävlar och då inser jag vad jag gör och kan. Men hemma, då är det svårare. Det känns som att det kvittar vad jag gör, för det blir i princip aldrig rätt. Jag är ju så himla arg, jag skriker ju så mycket och höjer min röst. Jag har taggarna utåt, jag är bortskämd, jag uppfattar allt fel, det jag jag jag. Klart det är. För om det händer om och om och om igen, hemma, men aldrig i Kalmar, då måste det vara jag, trots att omgivningen är det ända som skiftar. 

Jag är inte en högljutt ilsken och arg person. Det är närheten här som gör mig så, det börjar jag inse. Men jag blir så ledsen det jämt är mitt fel. Det är jag som missuppfattar suckar, blickar, tonläge, kroppsspråk, pikar och kritik. Det finns ju inte där egentligen, det är jag som totalt missuppfattar. Hela tiden, helt galet ju, för det händer aldrig någon annanstans. Bara här. Bara här är jag arg, ilsken, har taggarna utåt, tar allt som kritik, ställer enorma krav och skriker. 

Undra varför. 

Här skapar jag dessutom ett ypperligt tillfälle för ytterligare skuld på mig, eftersom jag skriver det jag känner här istället för att prata om det. Men jag orkar faktiskt inte starta en diskussion som ändå slutar på samma sätt som alltid: jag är arg, ilsken, bortskämd och har taggarna utåt. Helt sjukt att jag faktist fått jobb inom service ju, så ilsken som jag är.

Tyvärr blir jag dock arg till slut. Man blir det om man pratar med någon utan att vara arg men den personen upprepade gånger säger att man "är så arg", nej faktiskt, det är jag inte, men jag blir det om du fortsätter säga så där till mig obefogat. 

Här tar kvällens något tårfyllda tirad slut. Om 48 h är jag tillbaka i Kalmar och mitt liv fortsätter som vanligt. Där jag jobbar non-stop, pluggar non-stop, tränar, inreder ett hus med min sambo, umgås med mina goa kompisar och är lugn och glad.

Imorgon ska jag ta en tur till Malmö för att fira Marias 25årsdag, hurra! 

Har ni hängt med så här länge ger jag er min kungliga tillåtelse att himla med ögonen och klicka tillbaka till Facebook. 

Har ni inte hängt med utan slutade efter första stycket och hoppade vidare i tron att det skulle bli bättre, ack vad fel ni hade och tyvärr kan jag inte be om ursäkt för det. Min blogg är min dagbok och ikväll kände jag mig så ensam att det här var det ända jag kunde vända mig till. 

Thank you and good night.

Imorgon har jag planerat min dag efter plugg. Ska sitta på biblioteket och skriva en uppsats om Kuba-krisen. Trevligt värre...

Annars tänkte jag bildbomba bloggen.

Kolla va fina dom är! :D

Det var minsann en stilig man som hoppade in i bilen här!

Resultaten av en framgångsrikt tillagad Mustig Soppa, ett orginalrecept från Katten Strandberg aka Mamma. Med stort M, yes.

Tjenare.

Det är en trött tjej som checkar in idag, jobbet sög musten ur mig. Jag är inte på mitt bästa humör, så det är bara bra att Kim är iväg och byter en bil, så att jag inte tar ut min frustration på stackars honom.

 

Det är en situation på jobbet som gör mig irriterad. Min åsikt är att det är klokt att lyssna på kollegor som jobbat längre än en själv, om man precis börjat och inte har full koll, vilket är helt förståeligt! Klart man inte kan allt precis när man startat en anställning. Men då är det ju så bra att man kan lära sig massvis av de man jobbar med, om man nu lyssnar. Jag menar inte att man ska lyssna för att den som arbetat längre nödvändigtvis är "bättre", utan snarare utav respekt för att desto längre man jobbat desto mer vet man. Därför blir jag superfrustrerad när jag försöker hjälpa till och det då känns som personen inte lyssnar på mig. Men nåväl, det är ju trots allt inte min uppgift att utbilda personal. Minns bara själv hur det var att vara ny, det kändes väldigt tryggt att kunna få hjälp från mina kollegor som jobbat väldigt länge och kunde massvis.

 

Nu ska jag försöka strunta i det här och njuta av ett avsnitt av Glee istället.

xx

 Åh vad jag älskar den här låten! Filmen Say Anything är på min top 80s-list, tillsammans med gobitar som Breakfast Club, Sixteen Candles, Can't buy me love, Pretty in Pink, Girls just wanna have fun och Ferris Bueller's day off. Åh, det ljuva 80-talet i mitt hjärta. När man inte själv fick uppleva det får man hålla tillgodo med filmerna, musiken och kläderna. Förutom benvärmarna, jag kan bara inte rocka den locken.

Annars har jag haft en sån där supergo dag! En trevlig föreläsning, myst i soffan och läst en himmelsk bok av Julie Garwood. Nu har jag varit huslig med de charmiga tonerna av Glee i bakgrunden!

Glee har ju för övrigt totalt tagit tillbaka sin wow-känsla! Säsong 6 blir bara bättre och bättre :D 

Nu väntar jag bara på mister krim som ska komma hem från jobbet och sen ska vi åka och handla. Om han är snäll får han en muffins ;) 

Jag är så trött att jag ser dubbelt. Har varit på VIP-shopping på H&M med Lisa. Inte för att det är så väldigt ansträngade i sig, men jag fick för lite sömn för att kunna hoppa ur sängen i morse vid 7. Tänk vad man gör för lite gratis kaffe, en macka och 20% rabatt på hela sortimentet...

 

Nu ska jag faktiskt ta och vila en stund, resten av dagen ska jag plugga. Måste dock power-nappa lite, annars blir det bara mos av plugget ändå. 

 

Laters!

När har jag tid att blogga? När jag är i skolan och sitter på en föreläsning då jag borde lyssna, men bloggar istället. Bra liksom. Jag är en exemplarisk student helt enkelt. 

 

Jag tog ett exekutivt beslut förra veckan på onsdagen att jag skulle ta semester. Jag skolkade från en onödig föreläsning och spenderade den dagen i sängen med min dator och gänget från Grey's Anatomy. Torsdagen spenderade jag med Lisa på Kvarnholmen och lättade trycket i plånboken. Vi åt en värdig lunch med ett glas vin till (MITT PÅ DAGEN, HELT GALET!!!!) och sen kikade jag på skräckfilm med Kim på kvällen. 

 

I fredags gjorde jag något himla kul; jag spenderade dagen i Kims pappas studio och spelade in en låt som han skrivit. Det var tokigt kul och vi hade väldigt trevligt :D Efter det fick jag träffa massvis av Kims släktingar som var på besök för fotbollstittande och middagsätande. Jag hamnade mellan Kims farmor och faster som både enbart talar franska, vilket var helt fantastiskt! Vi kommunicerade på kracklig franska (från mitt håll) och hade det väldigt bra! 

 

I lördags shoppade Kim och jag på Carlings, åt honom då. (Trots en väl tilltagen lön efter julen försöker jag hålla i pengarna lite) Carlings har världens REA just nu och han köpte 6 plagg för 500 kr. Sjukt bra. Jag fick gå runt och plocka kläder åt honom och det var precis lika roligt som att shoppa åt mig själv, bara med fördelen att jag inte behövde betala något xD

 

Kvällen spenderade vi med Kims bro's, ja, faktiskt, det är termen jag väljer xD Brodern Adam och kompisen Adam åt lite tacos hos oss, drack öl och så spelade vi Fifa. Vi gick ut en sväng i kylan och spenderade 40 minuter på ett överfyllt O'Reillys. Eftersom jag inte var så lullig (jobb i söndags) blev det väldigt tydligt att fulla vuxna beter sig precis lika löjligt som fulla ungdomar. Vilket var rätt komiskt xD

 

Jag tänker bjuda på ett par bilder, för att försköna inlägget en smula. Puss och kram, skumbanan :)

 

 

 

Morrn morrn!

Här sitter vi på föreläsning med den oerhört trivsamma läraren Fabian. Trött är jag, typ så att mina ögon står i kors. Men vi har endast 30 minuter kvar och sedan har vi paus till 15.15 då det är dags för en föreläsning med förberedelse för vår B-uppsats i historia. yäy! :D

Just så här med huvudet på kudden och huvudvärken i huvudet. Vart ska huvudvärken annars vara liksom...

Irrationellt ilsken är vad jag är. Som sagt, utan anledning, på riktigt, utan att vara "crazy" typ. Låter det rimligt? Antagligen inte. 

Jag måste bara få säga att det känns riktigt bra att sitta i en stor säng med datorn i knät, musik i öronen och julens avsnitt av Downton Abbey i färskt minne. Jag surfar lite på ansiktsboken och dylikt, gluttade lite på nya trailern för Fifty Shades of Grey och i mellanåt slänger jag en blick åt soffan där Kim sitter och spelar våldsamma spel. Men eftersom jag inte hör något verkar även det rätt mysigt. Ser bara lite blod då och då xD

 

Han är en godbit förresten, om ni undrar. Vi gjorde nog det jag trodde var omöjligt, vi träffades ute och blev ett par. Man ska kanske inte ta ut vinsten i förskott, men jag tycker man ska njuta av nuet och det gör jag. 

 

Tjena mittbena. 

 

Som trevligt avslut på denna murriga måndag ska vi tala om folkmord under ett litet seminarie. Mycket trivsamt! Tentan på denna omöjliga kurs sker på lördag mellan 15-20. Härlig tid. 

 

Jag ska även berätta att jag fastnat totalt för serien The Walking Dead. Kim tipsade om den och var även villig att se alla säsongerna från början en gång till, så vi började titta för typ 1,5 vecka sedan. Som vanligt har det gått raskt och vi är nu på fjärde säsongen. Det är så otroligt bra att jag knappt vet vad jag ska säga! Självklart handlar det ju om zombies, jag är ju en fantasy-tjej så det diggar jag! Handlar om en grupp människor i USA som överlevt en zombie-apokalyps. Det är läskigt men så bra att jag ändå vill se det.

 

Plus att jag ser det som en förutsättning att jag ser det tillsammans med Kim. Jag tittar inte ensam och inte heller om jag ska sova ensam. Jag har ofta lite mardrömmar om serien men då känns det tryggt att om det skulle komma en zombie skulle den äta upp Kim först eftersom han ligger närmare dörren än vad jag gör. HAHAHA! 

 

Annars är livet fint, trots det värdelösa vädret. Önskar att jag kunde fly till ett tropiskt land i 3 månader och slippa slask, rusk och väder o vind. Man kan ju fortsätta drömma.

 

puss

Kim är söt pojke på 23 somrar och det passar mig perfekt! Nu känner ni honom och det blir inte tokigt när jag helt plötsligt lägger upp en bild på en sexig karl när andan faller på.

The wall of Christmas-presents!

God kväll bloggen!

 

Om ni undrar vad jag gör kan jag berätta att jag sitter i min soffa med datorn i knät, håret står åt alla håll och kanter, sminket är utkletat i ansiktet och min blick är en aning bedövad. 

Idag slutade föreläsningarna 15.00 och mot alla odds skulle jag inte jobba. Annars har jag skola på förmiddagarna/ till 15 hela veckan och jobb direkt efter det till 19.30.

Det blev nog för mycket ledighet här idag alltså för jag kan knappt resa mig ur soffan. Inte fick jag behålla min lunch heller utan den ville raskt komma upp igen efter att jag kommit hem. Trevligt...

 

För att muntra upp mig tittade jag på den här videon. Känner spontant att jag vill umgås med Smaug.