Man kan inte krama blod ur en sten.

Jag måste sluta söka ett godkännande från människor som inte kommer ge det. Det är mitt egna fel att jag blir ledsen när jag aldrig får det godkännande jag vill ha. Det skadar bara mig själv och därför ska jag försöka sluta. Jag ska inte be om råd, inte ta emot saker, inte berätta om händelser i mitt liv och inte känna att jag behöver ha någon annans godkännande för att leva mitt liv.

Mina beslut är okej.
Jag kan ändra mig, det är okej.
Jag får äta godis till kvällsmat om jag vill, den enda som lider av det är jag, det är okej.
Jag kan köpa dyra skor, det är min ekonomi som lider, det är okej.
Jag kan ta beslut som jag kanske ångrar, men det är upp till mig att inse att det är något att ångra; det är OKEJ!
 

Det är helt enkelt upp till mig att växa upp och inte söka någon annans *tummen upp*-tecken. Det räcker att jag ger mig själv tummen upp, jag ska bara inse det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0