♥

Det gör så gräsligt ont när man vet att man inte räckte till. Jag var inte tillräckligt intressant, tillräckligt söt, tillräckligt smal, tillräckligt cool. Och det värsta är väl att det är inte ens hans fel. Hur kan man vara ledsen på någon för att dom inte vill ha en? Det är ju inte hans fel att han inte ville ha mig. Det är inte mitt fel heller. Det är väl helt enkelt ingens "fel". Bara så det blir ibland.

inte mitt fel.
inte hans fel.
inte ens hennes fel.

bara otur.

Men usch vad ont det gör ändå. Att man kan inbilla sig så mycket och tro att det klickade liksom, för att sen förstå att det var typ, inget. att jag kunde gå i vad som kändes som flera veckor och tro på en hallucination i princip. Det är som att man skulle gå en dag och titta upp mot himlen och se att den var rosa istället för blå. "Wow." tänker man, "inte illa." Allt eftersom dagen går funderar man mer och mer på den rosa himlen. Hur blev den rosa? Har den alltid varit det och man har bara varit ouppmärksam? Kommer allt förändras nu? Kommer havet bli rosa också, eftersom det reflekterar himlen? Måste då alla som har pool byta till rosa vatten för att det ska passa in i normen om vad vatten är? Rosa.

Sen när man berättar det för en vän på kvällen, då tittar vännen på en som om man är tokig. "Vad snackar du om? Himlen är blå. duh..."

Skitkonstigt! Vad hände? Inbillade jag mig hela dagen? Inbillade jag mig den rosa himlen? Vad fasen?! Det är ju omöjligt! Det hände, jag lovar! eller?

Sen ifrågasätter man sig själv. Allt. Tankar, tycken, smak, åsikter. Kanske jag inte alls tycker om ostbågar. Mitt favoritband kanske är Slipknot och inte Queen. Jag kanske inte är jag.

Och det är då man hamnar i positionen att man inte vågar lita på sin egna instinkt längre. Jag kan inte tolka tecken över huvudtaget längre. En kille skulle kunna fria till mig och jag skulle ändå titta misstroget på honom och vänta på att han skulle säga "Oj, sorry. fel tjej."

För varför i hela friden skulle någon vilja ha mig, när dom kan få någon annan. 

Det är svårt att komma upp från det hålet. det börjar kännas omöjligt.